| Eva 的个人资料Evas space日志列表网络 |  工具  帮助 |
|
|
10月18日 Skolan och dess roll som skyddsnät och föräldrastödIgår fick jag möjlighet att möta en person som har av olika anledningar har snubblat i livet. En person som samhället inte hjälpt och inte fångat i tid. Under vårt samtal så fick jag svar på min fråga NÄR samhället skulle ha kunnat göra något. Svaret kom rakt och utan tveckan -"när jag började åk 1". Efter vårt samtal har jag funderat på vad kan vi som är en del av samhället göra? Hur kan vi se dessa barn som har behov av att göra 5 saker samtidigt. Där huvudet nästan sprängs av tankar och energi och hur kan vi säkra att denna kraft och resurs kanaliseras på rätt sätt och inte blir fördömande och uteslutande utan berömmande och inkluderande. Dessa barn har ju en gåva som på rätt plats blir en tillgång. Hur kan denna enerig och drivkraft tas tillvara? I det gamla bondesamhället skulle de ha haft energi att efter en dags hårt brukande av åkern ändå orka med att måla ladan eller ta hand om djuren. Idag när kroppen inte behövs för att utföra hårt kroppsarbete så händer saker med dessa barn och ungdomar. Denna energi får inte utlopp och där står ett frustrerat barn och oroliga föräldrar. Hur gör vi?
Denna unge man som jag fick träffa igår han hade behövt ha en skola där man tidigt fångat honom. Där kunskapen om signalerna från barnet kan förstås och därvidlag så kan resurser sättas in så att inte självmedicinering behöver påbörjas via droger för att känna sig "normal". Så att hjärnan inte skall kännas kaotisk utan att individen skall hinna med sina tankar.
Tobii Technology påstår att de via sin ögonstyrningskamera kan se om det finns neurologiska avvikelser. Tänk om vi enbart via ögonstyrningskamera och extra utvecklad programvara från Tobii kunde se t.ex om ett barn har ADHD eller ej? Via ett spel och ögonstyrning, enkelt kunna se om barnet behöver extra resurser och tidigt jobba med dessa och ta fram de hjälpmedel som behövs. Det skulle spara tid för alla de barn som står i kö för utredning. Det skulle spara samhället resurser för att vi vet ju längre tid som går desto mer resurser behöver sättas in. Det allra viktigaste är att det sparar lidande för barnet och dess familj. Nu när regeringens forksningsanslagen skall fördelas kanske detta skulle kunna bli ett gemensamt samarbete mellan någon högskola och Tobii för att utveckla detta?
Hur kommer det sig att vi inte använder tekniken i tillräcklig stor utsträckning när vi ändå vet att den hjälper barnen med ADHD? Vi vet att en dator med hörlurar hjälper dem att fokusera när de arbetar. De får möjlighet att kunna jobba utan distraktion från bänkkompisar, där minst ljud kan störa koncentrationen. Även hjälp med strukturer för tid och vad som skall göras, är tekniken en fantastisk. När kommer omvärlden att vakna och inse att teknik hjälper inte enbart vuxna på arbetet utan all har vi särskilda behov inte minst våra barn och ungdomar? Låt oss alla möta varandra utifrån individens behov.
Skolan har verkligen en unik position i det svenska samhället. Först och främst så har vi en skolplikt vilket innebär att skolan är central när det gällar att träffa alla barn i Sverige. Där kan vi genom att kompetensutveckla våra lärare i olika typer av diagnoser förebygga mycket mänskligt lidande genom att tidigt sätta in resurser. Det måste vara lärarutbildningarnas ansvar att säkra att alla lärare har goda kunskaper om hur de olika diagnoserna yttrar sig. Denna kunskap kan sedan bli en resurs från lärare till föräldrarna om hur de skall i hemmet cocha och stötta sina barn. Om reformutrymme inte finns så läs Skandias rapport "bättre stämma i bäcken än i ån" för att förstå att 210 miljarder kr per år borde räcka mer än väl.
Allt gott från ett soligt Stockholm
Eva
10月7日 Vilken roll har medierna?September 2008 sägs varar den svartaste månaden gällande varsel på länge. Är då bilden riktigt nyanserad eller är vi bara fokuserad på det som går dåligt? Hur mycket påverkas vi av den mediabild som förmedlas och vem bestämmer den? Finns det ett mediadrev som väljer att hoppa på tåget med rädsla för att bli lämnade kvar om de skriver något positivt? Väljer vi strutsmetoden om vi återberättar om de företag som går bra och expanderar eller väljer vi att nyansera? Frågorna blir många och svaren likaså dock är det viktigt att ge en bred bild av det som inträffar. Hade en lunch med Svenskt Näringslivsordförande Signhild Arnegård-Hansen som ger en betydligt mer nyanserad bild av den situation som beskrivs i media. Den svenska verkstadsindustrin går idag bra. Tiger ekonomiernas framväxt de sista 20 åren gör Sverige mindre sårbart för fluktationer på den amerikanska marknad. Tillväxt kan skapas med stöd av ökat samarbete med Asien och de nya stora marknaderna som växer fram där.
Volvo Lastvagnar som i förra veckan varslade i Sverige ser en avmattning i Väst-Europa och USA, dock förutspås en stark tillväxt i Asien. Hur säkrar företag idag som har kompetenser på ett ställe i världen att dessa kan förflyttas världen över? När kunskapen finns i Europa hur kan den tas tillvara i Asien? Måste familjer flyttas eller kan tekniken överbrygga avstånd och tid? Kompetensutvecklingsfrågan är en av de viktigaste som vi har idag om vi jobbar med företagsutveckling och detta är något som företagen är väl medveten om. I och med det yttre tryck som sker med den globalisering så måste alla organisationer, företag såväl som offentlig sektor väss sig. Detta för att bli lite mer tillgängliga för sina kunder/medborgare. Säkra att informationen/kommunikationen finns på plats och inte minst att säkra att lyssna av för att ha rätt produkt/tjänst på plats i rätt tid.
Hur kan vi sammanföra utbildningskompetensen som finns inom ramen för skola/högre utbildning samt kompetensen och drivet som finns hos företag till förändring? Här finns det möjlighet till stora kunskapsvinster för båda.
Genast när varslen kommer så ropas det efter stödåtgärder från regeringen men varför inte satsa rejält på kompetensutveckling/sociala nätverk samt nyföretagande i en bra sammahållen utbildning? Ung Företagsamhet kan påvisa att de över 15 000 elever som har gått igenom UF-året (inom gymnasieskolan) där är 25% egna företagare 10 år efter avslutad utbildning med ca 4-5 anställda. Varför lyckas man öka företagsamheten så mycket hos just denna grupp? Därför att de har fått prova! Om vi vill ha fler företagare så måste de få prova. Jan Björklunds ex om höjdhopp är ett passande i dett fall. Om det är som så att de som har varslats skall ha möjlighet att hoppa höjd såmåste de få tillgång till ribba och tränare så att kan påbörja sin utveckling till att bli nästa generations Stefan Holm. Det som också är viktigt att ta i beaktan är att bara för att de som varslas inte alla är under 30 så har de inga idéer. I och med varslen kan detta bli en nytändning för många att äntligen få tid och möjlighet att realisera de tankar och idéer som de har burit på. Har man stått ett antal år på golvet på Volvo och monterat lastbilar så har det funnits många tankar om vad man kan göra annorlunda och bättre. Tag tillvara detta och låt dem finna sina nätverk med stöd utifrån under en övergångsperiod. Gör kunskapsinventering vilka kompetenser som behövs så har vi en rik skatt med kunskap som kan tas tillvara och omsättas i nya företag.
Allt gott /Eva 10月6日 Brittiska skolan lär av den svenskaDen svenska friskolereformen som genomfördes i början av 90-talet börjar få allt fler internationella intressenter. Inte minst har Michael Gove skugg utbildningsminister från England tagit till sig den svenska modellen gällande friskolor och lyfter fram kvalitetsperspektivet i en artikel i Telegraph. SR´s Maria Eksedler har intervjuat lärarfacket i England som gör tummen ned för förslaget, på samma sätt som svenska lärarfacken gjorde inledningvis. Idag finns det en betydligt mer nyanserade bild av kommunala respektive fristående skolor och båda våra lärarfack inser att de har medlemmar i de olika organisationsformerna. Här finns det möjlighet för det brittiska lärarfacket att dra lärdom av sina kollegor i Sverige så att en liten studieresa är att rekommendera. Dessutom är det rimligt att tro att mångfald även är viktig utifrån ett organisatoriskt perspektiv för att stärka möjligheterna för att öka elevers måluppfyllelse.
Allt gott från ett soligt Kista
/Eva |
|
|
