Timss undersökningen som omfattar 59 länder visar att svenska elever ligger under snittet i matematik i åk 4 och åk 8. Dessutom visar det sig i en undersökning bland eleverna att datoranvändningen har MINSKAT sedan 2003. Lärarna uppger i samma undersökning att de får mindre fortbildning i hur IKT skall integreras i undervisningen. 

 

I en annan rapport denna gång från Skolverket visar det sig att allt färre elever från åk 9 har behörighet till gymnasieskolan. Det är i allt högra grad flickor som inte når målen.

 

Med dessa 2 rapporter som underlag kan det ju rimligtvis inte vara alltför svårt att mejsla ut en riktning till förändring och förbättring. Här kommer några goda råd till utbildningsdep.

 

1. Säkra kompetensförsörjningen så att de lärare som kommer ut från lärarutbildningen har adekvat kunskap om hur IKT kan användas i utbildningen.

2. Säkra att de lärare som finns i systemet får både IKT kunskaper och fördjupade ämneskunskaper

3. Säkra att lärare börjar samverka och stärka varandra i skolan (incitament via lönecheck är att rekommendera)

4. Säkra actionsbaserad forskning i skolan som en del av det arbete som bedrivs idag. Plocka inte bort lärare från skolan för att forska på de elever som finns i skolan. Att rekommendera är Prof Stephen Heppells modell "Prof D".

5. Säkra att lärare och lärarstudenter får lära sig mer om olika diagnosera för att kunna anpassa pedagogiken utifrån barnetslärstil och diagnos. Riksförbundet Attiontion visar i sin rapport att mycket få lärare har fått denna typ av kompetensutveckling för att förbereda dem för barn med olika diagnoser som de möter i klassrummet.

6. Säkra att elever får mattecoach på nätet enligt den modell som Uppsala har. Då kommer eleverna till skolan och har gjort sin matteläxa.

7. Säkra att lärare och elever får tillgång till en egen dator.

 

Detta är en god början för att driva en förändring. Idag är det många unga vuxna som hamnar hos kronofogden med anledning av att de inte har matematikkunskaper att förstå hur dessa SMS-lån fungerar och vad räntan blir över tid. Det föranleder utmaning med att senare i livet få chans att kunna låna till lägenhet alt bil. Hjälp dessa barn och ungdomar att få börja sina liv med kunskaper som stärker dem att ta kloka beslut genom livet.

 

Allt gott från ett regnigt Akalla

/Eva

 

 

Idag fick vi Arbetsförmedlingensrapport om arbetsmarknadsläget. 145 000 jobb kommer att försvinna under de kommande åren. Detta är dock mindre än de 170000 som har tillskapats under de sista 2 åren. Den enda branschen som kommer att stå sig i denna recession är IT Branschen.

 

Arbetsförmedlingen får mer pengar men fråga är om jag inte måste uttrycka mig som Ted Turner sa i intervju i förra veckan på CNN gällande den amerikanska bilindustrin och deras behov av mer pengar "why throw good money after bad money". Vet verkligen Arbetsförmedlingen vad som behövs på arbetsmarknaden? Jag hade ett möte med 3 personer från Arbetsförmedlingens huvudkontor så sent som för 2 veckor sedan och försökte ge dem information och kunskap om bristen av utbildad IT personal. Intresset var noll och inget hos de närvarande om att fokusera på unga vuxna som står till arbetsmarknadensförfogande för att kompetensutbilda dem till att få fotfäste inom IT branschen. Intresset är kopplat till kunskap vilket gör att ingen kunskap= inget intresse. Vad kan då Arbetsförmedlingen göra för att på ett snabbt sätt öka den interna kompetensen? Lyssna på branschen som har kunskap! Branschen har upprepade gånger under 2008 uttalat sig om den personal brist som har varit så tydlig och ändå har inget gjorts trots att vi har över 1 000 000 människor som står till arbetsmarknadens förfogande varav 100 000 är unga vuxna.

 

Rimligtvis kommer en förändring ske i dialogen med Arbetsförmedlingen nu när deras egna undersökning visare att IT branschen kommer att ha behov av mer arbetskraft under de kommande åren.

 

Allt gott

/Eva

Riksbanken tog det kloka beslutet att sänka repräntan från 3,75% till 2.0% vilket var nödvändigt. Nyss hemkommen från USA där varslens vågor går höga (500 000 nya arbetslösa bara under november månad) sänder signaler hur illa ställt där är med den amerikanska ekonomin. Vi i Sverige har en betydligt ljusare situation men detta har att göra med att vi gick in senare i recessionen än USA. Obama har utlovat 2,5 miljoner nya jobb men hur skall de skapas? Med en utbildningsnivå där var tredje "High School" elever inte fullföljer sin utbildning och i vissa urbana områden är det så illa som 50% så har USA en utmaning gällande utbildning och kunskapsnivåerna. Några av de absolut bästa universiteten i världen finns i USA men också en av väst världens mest segrerade kunskapsnivåer. Detta blir något som Obama måste adressera och det genast. Om inte kommer utbildningssystemet att ge ifrån sig elever med ofullständiga kompetenser för arbetsmarknaden. Detta gör också att de utbildar för arbetslösheten. Hur många det blir per år återstår att se. Det intressanta är att Obama i sitt åtgärdspaket kommer att satsa på teknik i skolan. Det kommer att ge elever oavsett var de bor möjlighet till att nå "information at their fingertips" som de kan ta vidare till kunskap. När kommer Sverige att ge samma tillgång till våra ungdomar och lärare? Vore inte detta något att lägga i ett reformpaket till alla Sveriges elever och lärare som julklapp?

 

I USA finns det en lag som Bush genomförde som heter "no child left behind act". De kanske skulle ha börjat med "no teacher left behind act". Detta är åtminstone det som vi i Sverige behöver göra. Se till att ge våra lärare en god kompetenslyft både IT mässigt och ämnesmässigt så har vi bättre förutsättningar att ge eleverna kompetenser som därigenom är relevanta. Ge lärare och elever tillgång till teknik så att de på ett effektivt sätt kan kommunicera i och utanför skolan. Låt dem jobba med individer runt om i världen som kan stärka och stötta dem och göra dem till globala världsmedborgare. Gör dem till "Expanding minds on a shrinking planet".

 

Allt gott från Akalla

/Eva

Den 3;e december presenterade Sigbrit Franke ett förslag på en ny lärarutbildning. Jag vill utbrista i ett ”äntligen”. Vi har ett underlag som verkligen kan föra fram Sverige ur den djupa moras som lärarutbildningen har visat sig vara. Kommun efter kommun har stämt upp i en klagosång över de lärare som kommer ut inte har kompetenser som gör att de är gångbara på en gång. Kommunerna har varit tvungna att ta ny examinerade lärare och kompetensutveckla dem för att de skall kunna gå in i klassrummet och göra det som lärarutbildningen borde har gjort. Detta har våra gemensamma skattemedel gått till. Att finansiera en lärarutbildning som har varit inadekvat. Jag har suttit runt samma bord som lärarutbildningar där kommun efter kommun har bett om lärare med IKT kunskaper och lärarutbildningen har valt att inte lyssna. Vem är kunden för den lärarstudent som kommer ut om inte kommunerna?

Förslaget som Sigbrit Franke presenterar är bra och viktigt. Vi vet att det snabbaste vägen att skapa tillväxt är med en välutbildad lärarkår. I Sverige kommer närmare 90 000 ungdomar ut från gymnasieskolan varje år. Vissa väljare att gå vidare andra inte oavsett vilket så skall vi säkra att de har kompetenser som gör dem gångbara på arbetsmarknaden. Idag när Sverige inte kan konkurrera om de enkla produktionsjobben så måste vi upp i värdekedjan och säkra att kompetenserna finns hos våra ungdomar hur de säkrare att information blir kunskap och att det kritiska tänkande och problemlösande utvecklas till sin fulla förmåga. Några av de saker som kommer fram i Frankes underlaget är följande;

”Övergripande perspektiv

Fyra övergripande perspektiv ska genomgående prägla och genomsyra all lärarutbildning:

                                            vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt

                                            historiskt perspektiv

                                            internationellt perspektiv

                                            informations- och kommunikationsteknik (IT) som utbildningsresurs. ”

 

Samt även att;

”Samtliga lärarutbildningar bör undersöka hur IT på lämpligaste sätt kan integreras i utbildningen för att ge de blivande lärarna den IT-kompetens som läraryrket kräver. Detta gäller inte minst i fråga om källkritik och kunskaper om barns och ungdomars IT-användning.”

Dessutom lyftar utredningen fram att antagningskraven bör höjas. Utredning är bra och genomtänkt och jag ser fram emot en fortsatt utveckling av den svenska lärarutbildningen så att vi får världens bästa utbildade lärarkår för det förtjänar lärarna i Sverige idag och deras elever.

Läs mer på Regeringens site

Allt gott från ett soligt Seattle 

/Eva