Idag på Agenda i SVT så visades ett inslag med Elinor Ostrom som är Nobelpristagare i ekonomi 2009, hur hon har utvecklat teorier om närhet till problemet och möjligheten att lösa dessa kan göras bäst på lokalplanet. Om dessa teorier stämmer så vore det intressant att höra hur Folkpartiet ställer sig till sitt eget förslag om att förstatliga skolan. Att det finns problem idag i skolan när det gäller styrningen och ansvaret mellan staten och kommunen det är tydligt.  Dock vore det inte bättre att säkra att ansvarsfördelning blir tydligt. Dessutom skall den följas upp av den Skolinspektion som Folkpartiet inrättade under mandatperioden. Simultant behövs en förbättrad lärarutbildning där även det ställs krav på de lärarstudenter att kunna utbilda för 2000-talets arbetsmarknad. Det vore det bästa sättet att ta tillvara den lokala innovationskraften som finns på skolorna i Sverige.

 

Allt gott

/Eva

Många funderar idag på kommunal och nationell nivå hur utmaningen med våra elevers sjunkande betyg i matematik skall åtgärdas. Det finns också människor som är pragmatiska och säger nu gör vi. De har en idé och drar igång. Sådan är Fredrik Berg matematiklärare på John Bauer gymnasiet i Örebro. Han har hittat medicinen mot åkomman dåliga betyg i matematik. Han blir varje högskole-, och universitetsrektors dröm lärare. Han får eleverna att bli behöriga i matematik.

 

Fredrik jobbar med Entreprenöriell Matematik och vad han menar med det att han sätter matematiken i ett kontext. Eleverna förstår varför de behöver kunna matematik. Det blir relevant. Han dessutom använder tekniken i klassrummet. Varje elev har varsin dator där de får bygga upp sina matematikformulär när de räknar och får en fördjupad förståelse av hur de skall räkna fram information om de har råd att bygga drömhuset. Har de råd med amorteringar. Hur mycket färg kommer de att behöva för att måla osv. Vardagsmatematik skulle vi kunna säga men ändå så engagerande. Vilken tonåring drömmer inte om att få flytta hemifrån och då kan det vara värt att kunna räkna på kostnaden av bostad vare sig det är något som de köper eller hyr så måste de har en förstålse om de har råd eller ej.

 

Resultaten som Fredrik når med sina elever är intressant. 90% av eleverna som läser Matematik A når godkänt på Nationella Proven (NP). Innan han började med Entreprenöriell matematik och med tekniken som redskap låg resultatet på 70-75%. I Matematik B-kursen hade de tidigare 35-40% som nådde godkänt på NP och idag har de 70% samt att de har dubbelt så många som söker till Matematik C-E på gymnasiet.

 

Kan det vara så enkelt att allt som behövs för att lyfta Sverige när det gäller matematiken är entreprenöriell matematik där teknik finns med som ett verksamhetsstöd?

 

Allt gott från ett regningt Täby

/Eva

Socialnämnder i Sverige använder något som heter Barns Behov i Centrum (BBiC). Detta för att som det låter sätta barnens behov i centrum. Läsande socialutskottsprotokoll gör att jag ibland undrar hur vi har tänkt när beslut alt underlag skrivs. Underlag och beslut tagna just med utgångspunkt från barnets behov, men ibland är vi vuxna riktigt duktiga på att lägga vår egen vuxenvärld väldigt snabbt på barnen. Att utredning behövs göras på ett barn för att förstå vilka behov som barnet har vare sig det är Tourettes, Dyselexi, ADHD alt Asperberg verkar klokt. Fast emellanåt så är fokus för ofta på vad barnet inte klarar av istället för vad barnet klarar av. Om vi alla skall in i samma mall och kunna göra alla saker som alla andra kan, hur säkrar vi då mångfalden? Dessa barn med olika begåvnings,- och inlärningsstilar får en medicineringen som sker i allt lägre åldrar så kanske en alternativ åtgärd behövs? Varför inte sätta dessa barn i rörelse eftersom de behöver det för att må bra.  Är naturen det rum som vi alla behöver för att må bra? Spenderar vi tillräckligt mycket tid där? Naturen och djuren har en förmåga att läka själen när barn och vuxna har det jobbigt. Vem kan vara ledsen och samtidigt titta på en hundvalp? Vem blir inte glad över att få klappa ett djur? Kontakt med djuren och naturen är en del av den mänskliga evolutionen och vi försöker städa bort den för att det ligger i vägen för lärandet.

 

Idag behöver vi en skola som mer fokuserar på att barnen är ute och rör sig samtidigt som de lär sig. Varför behöver det ena utesluta det andra! Varför kallar vi våra lärare för pedagoger? Innebär det inte någon som går bredvid? Om skolan nyttjar mer tid för utomhuspedagogik innebär detta att vi kan dra ner på medicineringen hos våra ungdomar som har olika begåvningar för skolan skall väl ändå vara en plats för allas individuella behov? Det skulle vara en samhällig vinst att få fler barn och ungdomar att må bra, minska barnfetman, öka hjärnas förmåga till lärande som ökar när barn rör sig samt minska medicineringen av ångestdämpande, sömnmedel och mycket annat. Här kan vi i vuxenvärlden ge allas barn en förutsättning vara receptiva för lärande därför att fler mår bättre.

 

Allt gott från ett soligt Täby

/Eva

Almedalen är en unik plats för möten och kompetensutveckling om man så önskar. Politiker, näringsliv och idella organisationer lyfter fram utmaningar men också konstruktivt jobbar gemensamt med att finna lösningar. 1100 seminarier som genomförs under 7 dagar här måste det finns god grund för att nya tankar tänks. Men vad händer efter Almedalen? Behöver vi inte fler än vi som är här Almedalen? Hur skapar vi en Almedalen i vardagen för att driva Sveriges innovationskraft och förmåga att fortsätta att vara konkurranskraftig?

 

Varför har vi inte fler lärare på plats både som talare och åhörare. Sveriges lärarkår skulle uppskatta mötesplatsen inte minst för att få inspiration och kunskap om komplexiteten i många frågor som berör skolan men också för att debattera lösningnarna. När får vi en Almedalen för lärare!

 

Allt gott från ett soligt Visby

/Eva

Christer Akej, kommunalråd i Simrishamn har träffat sina politikerkollegor i Ystad och Tomelilla för dialog om en eventuell kommunsammanslagning. Det är uppfriskande att se politiker som vågar möta recessionen med nya lösningar. Många kommunalapolitiker verkar tro att enda lösningen till svårigheter med den kommunalaekonomin är att ropa efter hjälp från Rosenbad efter mer pengar. Om det är enda lösningen varför behöver vi då kommunala politiker om de inte vågar lösa problem i kommunen? Vi behöver politiker som vågar ta nya beslut som anpassar sig efter gällande konjuktur. Eller skall vi bara ha politiker som kan styra i medvind?

 

Att våga se problemet, identifiera det samt söka nya lösningar är just vad kommunala politiker skall göra. Detta vinner respekt från medborgarna att vara varsam med deras skattekronor så att de räcker så långt som möjligt gällande skola, vård och omsorg. Våga värna skattepengen så att pengarna går till de individer som finns allra närmaste brukaren, individen, eleven och medborgaren. Klart att dialogen gällande demokratifrågan kommer upp. Kommer det att påverka kommunen när den blir större? Dock har vi aldrig haft en sådan insyn när det gäller vad och var våra politiker gör och tycker såsom nu med hjälp av tekniken. Politiker är uppkopplade, påkopplade och i tjänst för sina medborgare vilket gör att det har aldrig varit så lätt att nå våra politiker såsom nu när de bara finns ett e-mail bort. Dessutom gör detta också att möjligheten att ha e-medborgarrum på nätet där frågor kan ställas och besvaras kommer att driva på utvecklingen till att ytterligare förtäta kontakten mellan politiker och väljare.

 

Jag önskar Christer och hans kommunalråds kollegor i de 3 kommunerna all lycka till och våga göra det nya. Någon måste vara "John" och andra får "följa John". Låt andra kommuner "följa John" med ert goda arbete som vision.

 

Allt gott

/Eva

Gårdagens SVD skriver om ungas ohälsa. Hur ungdomar som står till arbetsmarknadens förfogande mår så dåligt att var 6;e kvinna har försökt att ta sitt liv. Hur kommer det sig att efter 12 års skola ändå inte ha kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden eller förmåga och kunskaper att dra igång ett eget företag? Hur kommer det sig att Sverige har ca 0,5% av vår befolkning är egna företagare dock i resten av Europa är det 1%? Om skolan inte ger undgomar de kompetenser som de behöver för att vara anställningsbara alt dra igång egna företag vem skall då göra det? Vet idag lärarna vilka kompetenser som behövs på arbetsmarknaden? Så vems är felet? Är det politiker som utformar regleringensbreven? Är det Skolverket som ansvarar för att ta fram läroplanerna som skall ge våra ungdomarna deras möjlighet till inträde på arbetsmarknaden? Är det lärarutbildningen som är ansvariga för att skapa lärare som skall handleda våra barn och ungdomar? Vem hålls ansvarig när var 4;e ung vuxen man har haft självmordstankar av dem som är arbetssökande? Frågorna är många och svaren verkar utebli....

 

Allt gott

/Eva

Nu har året musikal (Vår budgeten) haft premiär. Huvudrollsinnehavarna är Anders Borg och Thomas Östros. Ledmotivet är sången "allt det som du gör kan jag göra bättre, allt det som du gör gör jag bättre än dig". Sången sjungs av båda i G(e)-dur dock så låter Östros som om han inte håller ton. Att uttrycka att det inte finns kompetensutvecklings insatser från regeringen är väl ändå ett intressant uttalande. Först och främst kanske vi bör se efter hur vi använder de pengar som finns tillgängligt idag. Enbart AMS har 1,5 miljarder kr som är riktade pengar till kompetensutveckling för arbetssökande. Dessutom har våra högskolor och universitet tomma platser tillgängliga som vi nu hoppas skall fyllas av hugade medborgare som ser detta som en möjlighet till att förbättra möjlighet till återinträde på arbetsmarknaden. Att säga att det inte finns pengar i systemet för kompetensutveckling blir intressant också när enbart Lunds Universitet har en budget på 4,5 miljarder kr. Då har vi ytterligare ett 20-tal högskolor och universitet med sina budgetar.

 

1 juli 2009 startar Pia Enocsson, ny General Direktör den nya KY Högskolan. Inom ramen för KY högskolan finns det ytterligare platser och pengar att tillgå för att kompetensutveckla de som står till arbetsmarknadens förfogande. Bristen är inte pengar utan vad som görs med dem. Utbildar vi till rätt kompetenser eller fortsätter vi att utbilda till arbetslöshet? Det som skulle behövas är att mäta hurvida kvalitén och effektiviteten på våra utbildningar i Sverige verkligen ger den effekt vi önskar. Satsar vi rätt? Ytterligare en fråga som måste besvaras är vilket ansvar har företagen när det gäller kompetensutvecklingen så att kunskapen inte blir gammal? Finns det ett bäst före datum när det gäller kunskap? Med dessa frågor besvarade har vi bättre förutsättningar att öka tillväxten och därigenom öka sysselsättningen. 

 

Allt gott från ett soligt Akalla

/Eva

Den 19 och 20 februari så hölls "Våga-vara-egen" mässan i Älvsjö. Det är Ung Företagsamhet som har samlat närmare 350 unga företagare som under ett år i gymnasiet driver ett företag. Mässhallen sjöd av liv där ungdomar sålde sina produkter och tjänster till de som kom förbi. Här fanns kreativitet, företagsamhet och framåtanda. Det fanns inga tecken på att Sverige skulle kunna befinna sig i en recession. Dessa ungdomar fullkomligt glödde av intresse och engagemang för att marknadsföra och sälja sina produkter. Det fanns tunnelbaneguide som var i fickformat, den miljövänliga nappflaskan, dekaler till datorer samt smyckesdesign. Själv var jag oändligt stolt och rörd att få se de 4 flickorna som jag har fått förmånen att coacha från Spånga Gymnasium sälja sina egna designade och producerade mobilväskor i läder. Dessa unga och begåvade tjejer som genom sitt intresse och förmåga till samverkan hade gått hela vägen från idé, design, produktion till produkt. Denna kraft finns hos våra svenska ungdomar och här kan vi bara försäkra oss som vuxna att finnas med och stötta och komma med de rätta frågorna. Sedan löser de resten. Vi skall så att säga "get out of their face" och komma med uppmuntrande tillrop. Det finns en uthållighet hos dessa ungdomar som är beundransvärd vilket får mig att tänka på Edisons ord "Jag vet 2000 sätt hur man inte gör en glödlampa". Tänk om han givit upp!

 

En önskan vore att denna framtidstro kunde pakteras och ges vidare till andra för att skapa en positiv kraft i det svenska samhället då kan vi glömma utmaningar med varsel och uppsägningar utan människor skulle säga "Våga-vara-egen" och tillsammans med vänner och arbetskollegor starta ett företaget utifrån den där idén som man så länge har gått och burit på.

 

På mässan fanns det många nya spännande företag som verkligen har en stor möjligheter att både få ett starkt fotfäste i Sverige och även internationellt. Detta är viktigt för ett land att dessa företag bereds tillväxt och support i det första stegen som de tar. Här kan vi stärka upp inom vuxenvärlden men också med monetära medel ifrån staten för att kunna klara sig i början när inkomsterna är små.

 

Så mer entreprenörskap i skolan och mer stöd till start-ups under det första året för att ge möjlighet till nationell tillväxt.

 

Allt gott från ett soligt Akalla

/Eva 

Nu har helgerna passerat och vardagen gör sig gällande. Nyheter som kablas ut visare att när ekonomin faller och människor förlorare arbetstillfällen så gryr ett undertryck som väldigt lätt pyser ut. Det innebär demonstrationer, skadegörelse av egendom som finns på den väg demonstranterna går. Ungdomar och unga vuxna som inte känner framtidstilltro och som tydligt visar sitt missnöje. Att få våra ungdomar som slutar skolan i arbete är DEN viktigaste uppgift en regeringen kan fokusera på. Ungdomar som inte har arbete gör något annat för deras energi kommer ut det är bara frågan på vilket sätt.

 

Oroligheter i en del av Medelhavsländerna såväl såsom på Island, i de Baltiska staterna och Kina kommer inte att vara på något sätt unikt utan ju längre recessionen och oron för framtiden är dyster desto mer kommer detta att spridas. Fred och demokrati är ömtåliga tilllstånd och som vi inte skall ta för givna. Låt oss vårda dessa genom att ge vår ungdom en bra skola med en bra utbildning som är relevant så att de kan rikta sin energi till att utföra ett arbete och påverka samhället genom att vara ansvarstagande medborgare.

 

Allt gott från ett molnigt London

/Eva 

Timss undersökningen som omfattar 59 länder visar att svenska elever ligger under snittet i matematik i åk 4 och åk 8. Dessutom visar det sig i en undersökning bland eleverna att datoranvändningen har MINSKAT sedan 2003. Lärarna uppger i samma undersökning att de får mindre fortbildning i hur IKT skall integreras i undervisningen. 

 

I en annan rapport denna gång från Skolverket visar det sig att allt färre elever från åk 9 har behörighet till gymnasieskolan. Det är i allt högra grad flickor som inte når målen.

 

Med dessa 2 rapporter som underlag kan det ju rimligtvis inte vara alltför svårt att mejsla ut en riktning till förändring och förbättring. Här kommer några goda råd till utbildningsdep.

 

1. Säkra kompetensförsörjningen så att de lärare som kommer ut från lärarutbildningen har adekvat kunskap om hur IKT kan användas i utbildningen.

2. Säkra att de lärare som finns i systemet får både IKT kunskaper och fördjupade ämneskunskaper

3. Säkra att lärare börjar samverka och stärka varandra i skolan (incitament via lönecheck är att rekommendera)

4. Säkra actionsbaserad forskning i skolan som en del av det arbete som bedrivs idag. Plocka inte bort lärare från skolan för att forska på de elever som finns i skolan. Att rekommendera är Prof Stephen Heppells modell "Prof D".

5. Säkra att lärare och lärarstudenter får lära sig mer om olika diagnosera för att kunna anpassa pedagogiken utifrån barnetslärstil och diagnos. Riksförbundet Attiontion visar i sin rapport att mycket få lärare har fått denna typ av kompetensutveckling för att förbereda dem för barn med olika diagnoser som de möter i klassrummet.

6. Säkra att elever får mattecoach på nätet enligt den modell som Uppsala har. Då kommer eleverna till skolan och har gjort sin matteläxa.

7. Säkra att lärare och elever får tillgång till en egen dator.

 

Detta är en god början för att driva en förändring. Idag är det många unga vuxna som hamnar hos kronofogden med anledning av att de inte har matematikkunskaper att förstå hur dessa SMS-lån fungerar och vad räntan blir över tid. Det föranleder utmaning med att senare i livet få chans att kunna låna till lägenhet alt bil. Hjälp dessa barn och ungdomar att få börja sina liv med kunskaper som stärker dem att ta kloka beslut genom livet.

 

Allt gott från ett regnigt Akalla

/Eva

 

 

Idag fick vi Arbetsförmedlingensrapport om arbetsmarknadsläget. 145 000 jobb kommer att försvinna under de kommande åren. Detta är dock mindre än de 170000 som har tillskapats under de sista 2 åren. Den enda branschen som kommer att stå sig i denna recession är IT Branschen.

 

Arbetsförmedlingen får mer pengar men fråga är om jag inte måste uttrycka mig som Ted Turner sa i intervju i förra veckan på CNN gällande den amerikanska bilindustrin och deras behov av mer pengar "why throw good money after bad money". Vet verkligen Arbetsförmedlingen vad som behövs på arbetsmarknaden? Jag hade ett möte med 3 personer från Arbetsförmedlingens huvudkontor så sent som för 2 veckor sedan och försökte ge dem information och kunskap om bristen av utbildad IT personal. Intresset var noll och inget hos de närvarande om att fokusera på unga vuxna som står till arbetsmarknadensförfogande för att kompetensutbilda dem till att få fotfäste inom IT branschen. Intresset är kopplat till kunskap vilket gör att ingen kunskap= inget intresse. Vad kan då Arbetsförmedlingen göra för att på ett snabbt sätt öka den interna kompetensen? Lyssna på branschen som har kunskap! Branschen har upprepade gånger under 2008 uttalat sig om den personal brist som har varit så tydlig och ändå har inget gjorts trots att vi har över 1 000 000 människor som står till arbetsmarknadens förfogande varav 100 000 är unga vuxna.

 

Rimligtvis kommer en förändring ske i dialogen med Arbetsförmedlingen nu när deras egna undersökning visare att IT branschen kommer att ha behov av mer arbetskraft under de kommande åren.

 

Allt gott

/Eva

Riksbanken tog det kloka beslutet att sänka repräntan från 3,75% till 2.0% vilket var nödvändigt. Nyss hemkommen från USA där varslens vågor går höga (500 000 nya arbetslösa bara under november månad) sänder signaler hur illa ställt där är med den amerikanska ekonomin. Vi i Sverige har en betydligt ljusare situation men detta har att göra med att vi gick in senare i recessionen än USA. Obama har utlovat 2,5 miljoner nya jobb men hur skall de skapas? Med en utbildningsnivå där var tredje "High School" elever inte fullföljer sin utbildning och i vissa urbana områden är det så illa som 50% så har USA en utmaning gällande utbildning och kunskapsnivåerna. Några av de absolut bästa universiteten i världen finns i USA men också en av väst världens mest segrerade kunskapsnivåer. Detta blir något som Obama måste adressera och det genast. Om inte kommer utbildningssystemet att ge ifrån sig elever med ofullständiga kompetenser för arbetsmarknaden. Detta gör också att de utbildar för arbetslösheten. Hur många det blir per år återstår att se. Det intressanta är att Obama i sitt åtgärdspaket kommer att satsa på teknik i skolan. Det kommer att ge elever oavsett var de bor möjlighet till att nå "information at their fingertips" som de kan ta vidare till kunskap. När kommer Sverige att ge samma tillgång till våra ungdomar och lärare? Vore inte detta något att lägga i ett reformpaket till alla Sveriges elever och lärare som julklapp?

 

I USA finns det en lag som Bush genomförde som heter "no child left behind act". De kanske skulle ha börjat med "no teacher left behind act". Detta är åtminstone det som vi i Sverige behöver göra. Se till att ge våra lärare en god kompetenslyft både IT mässigt och ämnesmässigt så har vi bättre förutsättningar att ge eleverna kompetenser som därigenom är relevanta. Ge lärare och elever tillgång till teknik så att de på ett effektivt sätt kan kommunicera i och utanför skolan. Låt dem jobba med individer runt om i världen som kan stärka och stötta dem och göra dem till globala världsmedborgare. Gör dem till "Expanding minds on a shrinking planet".

 

Allt gott från Akalla

/Eva

Den 3;e december presenterade Sigbrit Franke ett förslag på en ny lärarutbildning. Jag vill utbrista i ett ”äntligen”. Vi har ett underlag som verkligen kan föra fram Sverige ur den djupa moras som lärarutbildningen har visat sig vara. Kommun efter kommun har stämt upp i en klagosång över de lärare som kommer ut inte har kompetenser som gör att de är gångbara på en gång. Kommunerna har varit tvungna att ta ny examinerade lärare och kompetensutveckla dem för att de skall kunna gå in i klassrummet och göra det som lärarutbildningen borde har gjort. Detta har våra gemensamma skattemedel gått till. Att finansiera en lärarutbildning som har varit inadekvat. Jag har suttit runt samma bord som lärarutbildningar där kommun efter kommun har bett om lärare med IKT kunskaper och lärarutbildningen har valt att inte lyssna. Vem är kunden för den lärarstudent som kommer ut om inte kommunerna?

Förslaget som Sigbrit Franke presenterar är bra och viktigt. Vi vet att det snabbaste vägen att skapa tillväxt är med en välutbildad lärarkår. I Sverige kommer närmare 90 000 ungdomar ut från gymnasieskolan varje år. Vissa väljare att gå vidare andra inte oavsett vilket så skall vi säkra att de har kompetenser som gör dem gångbara på arbetsmarknaden. Idag när Sverige inte kan konkurrera om de enkla produktionsjobben så måste vi upp i värdekedjan och säkra att kompetenserna finns hos våra ungdomar hur de säkrare att information blir kunskap och att det kritiska tänkande och problemlösande utvecklas till sin fulla förmåga. Några av de saker som kommer fram i Frankes underlaget är följande;

”Övergripande perspektiv

Fyra övergripande perspektiv ska genomgående prägla och genomsyra all lärarutbildning:

                                            vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt

                                            historiskt perspektiv

                                            internationellt perspektiv

                                            informations- och kommunikationsteknik (IT) som utbildningsresurs. ”

 

Samt även att;

”Samtliga lärarutbildningar bör undersöka hur IT på lämpligaste sätt kan integreras i utbildningen för att ge de blivande lärarna den IT-kompetens som läraryrket kräver. Detta gäller inte minst i fråga om källkritik och kunskaper om barns och ungdomars IT-användning.”

Dessutom lyftar utredningen fram att antagningskraven bör höjas. Utredning är bra och genomtänkt och jag ser fram emot en fortsatt utveckling av den svenska lärarutbildningen så att vi får världens bästa utbildade lärarkår för det förtjänar lärarna i Sverige idag och deras elever.

Läs mer på Regeringens site

Allt gott från ett soligt Seattle 

/Eva

Kina är idag en av världens mest snabbväxande länder. Det som dock är tydligt är den klyfta mellan de som har utbildning och de som inte har. Den nordvästra delena av Kina lever många idag på ca $1/dag och kämpar mot fattigdom. Däremot så finns det provinser där naturresurserna är stora och levnadsstandarden bättre. Det som är tydligt är att det humankapital som finns i de nordvästra delerna inte nyttjas och fortbildas för att öka levnadsstandarden. Kinas regeringen skulle kunna satsa på ett antal högre utbildningar där man väljer att köpa in kompetens runt en rad strategiska forskningsprofiler och därigenom öka dessa provinsers möjlighet att bygga runt högskolor och universitet en tillväxt så att människor söker sig till dessa områden. Kina har den ekonomiska styrkan att distribuera sin kunskap till alla delar av landet.

 

Allt gott från ett varmt men molnigt Hong Kong

 

 

 

 

 

September 2008 sägs varar den svartaste månaden gällande varsel på länge. Är då bilden riktigt nyanserad eller är vi bara fokuserad på det som går dåligt? Hur mycket påverkas vi av den mediabild som förmedlas och vem bestämmer den? Finns det ett mediadrev som väljer att hoppa på tåget med rädsla för att bli lämnade kvar om de skriver något positivt? Väljer vi strutsmetoden om vi återberättar om de företag som går bra och expanderar eller väljer vi att nyansera? Frågorna blir många och svaren likaså dock är det viktigt att ge en bred bild av det som inträffar. Hade en lunch med Svenskt Näringslivsordförande Signhild Arnegård-Hansen som ger en betydligt mer nyanserad bild av den situation som beskrivs i media. Den svenska verkstadsindustrin går idag bra. Tiger ekonomiernas framväxt de sista 20 åren gör Sverige mindre sårbart för fluktationer på den amerikanska marknad. Tillväxt kan skapas med stöd av ökat samarbete med Asien och de nya stora marknaderna som växer fram där.

 

Volvo Lastvagnar som i förra veckan varslade i Sverige ser en avmattning i Väst-Europa och USA, dock förutspås en stark tillväxt i Asien. Hur säkrar företag idag som har kompetenser på ett ställe i världen att dessa kan förflyttas världen över? När kunskapen finns i Europa hur kan den tas tillvara i Asien? Måste familjer flyttas eller kan tekniken överbrygga avstånd och tid? Kompetensutvecklingsfrågan är en av de viktigaste som vi har idag om vi jobbar med företagsutveckling och detta är något som företagen är väl medveten om. I och med det yttre tryck som sker med den globalisering så måste alla organisationer, företag såväl som offentlig sektor väss sig. Detta för att bli lite mer tillgängliga för sina kunder/medborgare. Säkra att informationen/kommunikationen finns på plats och inte minst att säkra att lyssna av för att ha rätt produkt/tjänst på plats i rätt tid.

 

Hur kan vi sammanföra utbildningskompetensen som finns inom ramen för skola/högre utbildning samt kompetensen och drivet som finns hos företag till förändring? Här finns det möjlighet till stora kunskapsvinster för båda.

 

Genast när varslen kommer så ropas det efter stödåtgärder från regeringen men varför inte satsa rejält på kompetensutveckling/sociala nätverk samt nyföretagande i en bra sammahållen utbildning? Ung Företagsamhet kan påvisa att de över 15 000 elever som har gått igenom UF-året (inom gymnasieskolan) där är 25% egna företagare 10 år efter avslutad utbildning med ca 4-5 anställda. Varför lyckas man öka företagsamheten så mycket hos just denna grupp? Därför att de har fått prova! Om vi vill ha fler företagare så måste de få prova. Jan Björklunds ex om höjdhopp är ett passande i dett fall. Om det är som så att de som har varslats skall ha möjlighet att hoppa höjd såmåste de få tillgång till ribba och tränare så att kan påbörja sin utveckling till att bli nästa generations Stefan Holm. Det som också är viktigt att ta i beaktan är att bara för att de som varslas inte alla är under 30 så har de inga idéer. I och med varslen kan detta bli en nytändning för många att äntligen få tid och möjlighet att realisera de tankar och idéer som de har burit på. Har man stått ett antal år på golvet på Volvo och monterat lastbilar så har det funnits många tankar om vad man kan göra annorlunda och bättre. Tag tillvara detta och låt dem finna sina nätverk med stöd utifrån under en övergångsperiod. Gör kunskapsinventering vilka kompetenser som behövs så har vi en rik skatt med kunskap som kan tas tillvara och omsättas i nya företag.

 

Allt gott

/Eva

Den svenska friskolereformen som genomfördes i början av 90-talet börjar få allt fler internationella intressenter. Inte minst har Michael Gove skugg utbildningsminister från England tagit till sig den svenska modellen gällande friskolor och lyfter fram kvalitetsperspektivet i en artikel i Telegraph. SR´s Maria Eksedler har intervjuat lärarfacket i England som gör tummen ned för förslaget, på samma sätt som svenska lärarfacken gjorde inledningvis. Idag finns det en betydligt mer nyanserade bild av kommunala respektive fristående skolor och båda våra lärarfack inser att de har medlemmar i de olika organisationsformerna. Här finns det möjlighet för det brittiska lärarfacket att dra lärdom av sina kollegor i Sverige så att en liten studieresa är att rekommendera. Dessutom är det rimligt att tro att mångfald även är viktig utifrån ett organisatoriskt perspektiv för att stärka möjligheterna för att öka elevers måluppfyllelse.

 

Allt gott från ett soligt Kista

/Eva

I all sin nitiskhet så har man valt att sortera bort kvinnliga sökande till läkarlinjen på Göteborgsunversitet skriver Göteborgs Posten. Målet är att öka fördelningen mellan könen för att det skall spegla samhället generellt. Just i detta fallet blir kvinnor med högre kunskap åtsidosatta för män som har lägre betyg. Min undran är att om patienten som kommer till sin läkare kommer att bry sig mer om det är en man eller kvinna. Kan det rent av vara som så att kunskapen hos den läkare man möter är mer viktig?

 

Om vi har ett system där vi påstår att betygen skall ligga som underlag för att söka till högre utbildning och sedan har vi särbehandling (oavsett kön) vilka signaler skickar vi till våra skolungdomar? Resultatet av denna odemokratiska förfaringssätt är att personer med lägre betyg får en egen fil beroende på kön, ålder, etc. Om målet är att öka mångfalden på olika arbetsplatser så måste arbetet börja redan i grundskolan med att få eleverna intresserade av olika arbetsområden. Det som vi ser idag är samhället försöker justera detta vid ansökningar till högre utbildning. Detta blir en metod som mer börjar likna lappa och laga. Vill vi ha in fler män inom läkaryrket säkra då att pojkarna tycker att det är intressant och påtala tydligt vad de behöver leverera för att komma in. Om vi behöver fler tjejer inom IT yrken säkra att de tycker är kul och att de inser att deras mobiltelefoner som de använder varje dag är idag mer kraftfull än en dator för 10 år sedan.

 

Bort med kvotering och se till individen och dess kunskap istället. Säkra att vi entusiasmerar våra ungdomar att tänka på alternativa karriärsval och säkra ett starkt samarbete mellan skolan och arbetsmarknaden för att visa olika arbetsplatser.

 

Allt gott

/Eva

Så stog det i DN den 8 augusti.

 

I princip har vi noll tillväxt i Sverige. Den globala ekonomin sätter tryck även på den svenska konsumtionen när svenska hushåll blir mer försiktiga med kapital investeringar. Dessutom duggar varslen från företag tätare än vanligt. Vore det inte rimligt att när vi går in i en lågkonjuktur satsar på kompetensutveckling. En liten nation behöver ha den största kompetensen säger Metta Fjelkner, ordförande i lärarnas riksförbund. Jag skulle vilja tillägga att de behöver också den rätta kompetensen. Men vad är då rätt kompetens och hur får vi tillgång till den informationen?

 

CFL (Centrum för Flexibelt lärande, en myndighet som fick strycka på foten i reform ivern men som gjorde mycket bra arbete i att bättre förstå arbetsmarknaden) tog fram en rapport som påvisade att 8% av kompetensen på arbetsmarknaden blir obsolet under 1 år. Jobb som finns idag men som inte behövs imorgon. Det posivitiva är att arbetsmarknaden utvecklas med 8 % nya jobb. Finns de kunskaper för att klara av de nya jobben som skapas i vårt nuvarande utbildningssystem? Frågan som genast jag funderar över är att om arbetsmarknaden förändras och bevisligen är så dynamisk hur kommer det sig att våra skolor/högskolor inte har en ökad dialog med arbetsmarknaden? Finns det en rädsla eller tror man inte att de kan vara till någon stöd och hjälp? Här finns det många möjligheter för regeringen/kommuner att kunna göra underverk för den egna skolan/den egna kommunen och tillväxten genom att öka samarbetet mellan utbildning och den mottagande arbetsmarknaden.

 

Det finns idag skolor som samverkar med företag och det finns företag som jobbar med utbildning. I förra veckan så besökte jag Hyper Island, ett utbildningsföretag som har ca 300 vuxenstuderande som under 1-2 år, beroende på vilken utbildning, handplockas efter avslutad utbildning av internationella företag. De har inga lärare, inga lektioner, inga klassrum så vad har de? De har handledare som stärker och stöttar studenterna. De har seminarier med presentatörer från näringslivet och studenterna är ute stor del av sin tid i olika verksamheter på arbetsplatser där de genomför sin utbildning/praktik.

 

Så om vi har en global utveckling av ekonomin som slår mot den svenska arbetsmarknaden kanske vi behöver ha kortare utbildningar som är mer relevanta till den arbetsmarknad som finns idag. Kan det finnas skattelättnader för företag som aktivt jobbar med kompetensutveckling av personal för att därigenom trygga tillväxten och göra Sverige mindre sårbart i en lågkonjuktur eller hur skall resurserna fördelas? Vem vet bäst vilken utbildning som personalen behöver arbetsgivaren eller statsmakten???

 

Idag har vi enbart inom IT industrin närmare 9000 öppna positioner samt att vi ser inom den kommunala sektorn att lönerna drivs för kompetent personal inom Stadsbyggnadssidan samt Socialtjänsten. Hur blir vi bättre på att prognostisera behovet inom vissa sektorer så att vi inte står med människor som inte har kompetensen att komma in på arbetsmarknaden och i andra kategorier har vi svårt att få tag i utbildad personal? Dessa är några av de frågor som Angeles Bermudez-Svankvist får fundera på nu när hon tillträder idag som ny General Direktör på Arbetsförmedling. Jag önskar henne lycka till för att detta blir en spännande och utmanande fråga om vi skall rädda svensk tillväxt.

 

Allt gott från ett molnigt Akalla

/Eva

 

OS 2008 visar på stora idrottsliga framgångar. Ändå är informationen om att värlens främsta OS medaljör, simmaren Michaels Phelps, har ADHD kan vara livsavgörande för många barn med samma diagnos.  Att Phelps blir en förebild för många unga idrottare står utan all tvivel men att han även kan bli en förebild för alla de barn världen över som har ADHD är dock mer intressant. Många av dessa barn som inte känner att de riktigt passar in i den ram som har skapats åt dem av skolan och samhället utan snarare känner att ramen inte förstärker deras kompetenser utan begränsar dem att få vara som de är. Mallen passar inte alla och skapar inte den mångfald som är så viktig för samhällets tillväxt. Hur kan vi säkra att skolan stärker barn med olika diagnosera och bejakar via deras styrkor istället för att påvisa vad eleven inte kan.

 

Riksförbundet Attention som är den förening som har djup kompetens om barn och vuxna med ADHD, Asperberg och Touretts Syndrom har dessutom påvisat sambandet mellan diagnosera och kriminalitet. Ca 50% av vår brottslingar har en diagnos i botten. Detta är ett samhälligt proble att dessa människor inte har fått möjlighet att känna sig bekräftade utan har valt en väg som bär till utanförskap.

 

Skandia har under våren kommit ut med en intressant rapport som heter "bättre stämma i bäcken än i ån" där det visar sig att 12 000 barn per årskull aldrig kommer in på arbetsmarknaden av 95 000 som föds varje år. Dessa 12 000 barn kommer att kosta samhället under deras livstid iform av ökade kostnader inom skolan, vården, kriminalvården samt uteblivna skatteintäkter 210 miljarder kronor. Detta är enbart per årskull. Sedan kommer nästa 12 000 barn som inte kommer in på arbetsmarknaden och börjar med olika möjligheter till självmedicinering pga att de känner sig utanför. Här kan samhället göra rätt från början genom att se till att barnen får känna sig behövda, uppskattade för sin egen skull.