Evas space

Idag på Agenda i SVT så visades ett inslag med Elinor Ostrom som är Nobelpristagare i ekonomi 2009, hur hon har utvecklat teorier om närhet till problemet och möjligheten att lösa dessa kan göras bäst på lokalplanet. Om dessa teorier stämmer så vore det intressant att höra hur Folkpartiet ställer sig till sitt eget förslag om att förstatliga skolan. Att det finns problem idag i skolan när det gäller styrningen och ansvaret mellan staten och kommunen det är tydligt.  Dock vore det inte bättre att säkra att ansvarsfördelning blir tydligt. Dessutom skall den följas upp av den Skolinspektion som Folkpartiet inrättade under mandatperioden. Simultant behövs en förbättrad lärarutbildning där även det ställs krav på de lärarstudenter att kunna utbilda för 2000-talets arbetsmarknad. Det vore det bästa sättet att ta tillvara den lokala innovationskraften som finns på skolorna i Sverige.

 

Allt gott

/Eva

Många funderar idag på kommunal och nationell nivå hur utmaningen med våra elevers sjunkande betyg i matematik skall åtgärdas. Det finns också människor som är pragmatiska och säger nu gör vi. De har en idé och drar igång. Sådan är Fredrik Berg matematiklärare på John Bauer gymnasiet i Örebro. Han har hittat medicinen mot åkomman dåliga betyg i matematik. Han blir varje högskole-, och universitetsrektors dröm lärare. Han får eleverna att bli behöriga i matematik.

 

Fredrik jobbar med Entreprenöriell Matematik och vad han menar med det att han sätter matematiken i ett kontext. Eleverna förstår varför de behöver kunna matematik. Det blir relevant. Han dessutom använder tekniken i klassrummet. Varje elev har varsin dator där de får bygga upp sina matematikformulär när de räknar och får en fördjupad förståelse av hur de skall räkna fram information om de har råd att bygga drömhuset. Har de råd med amorteringar. Hur mycket färg kommer de att behöva för att måla osv. Vardagsmatematik skulle vi kunna säga men ändå så engagerande. Vilken tonåring drömmer inte om att få flytta hemifrån och då kan det vara värt att kunna räkna på kostnaden av bostad vare sig det är något som de köper eller hyr så måste de har en förstålse om de har råd eller ej.

 

Resultaten som Fredrik når med sina elever är intressant. 90% av eleverna som läser Matematik A når godkänt på Nationella Proven (NP). Innan han började med Entreprenöriell matematik och med tekniken som redskap låg resultatet på 70-75%. I Matematik B-kursen hade de tidigare 35-40% som nådde godkänt på NP och idag har de 70% samt att de har dubbelt så många som söker till Matematik C-E på gymnasiet.

 

Kan det vara så enkelt att allt som behövs för att lyfta Sverige när det gäller matematiken är entreprenöriell matematik där teknik finns med som ett verksamhetsstöd?

 

Allt gott från ett regningt Täby

/Eva

Socialnämnder i Sverige använder något som heter Barns Behov i Centrum (BBiC). Detta för att som det låter sätta barnens behov i centrum. Läsande socialutskottsprotokoll gör att jag ibland undrar hur vi har tänkt när beslut alt underlag skrivs. Underlag och beslut tagna just med utgångspunkt från barnets behov, men ibland är vi vuxna riktigt duktiga på att lägga vår egen vuxenvärld väldigt snabbt på barnen. Att utredning behövs göras på ett barn för att förstå vilka behov som barnet har vare sig det är Tourettes, Dyselexi, ADHD alt Asperberg verkar klokt. Fast emellanåt så är fokus för ofta på vad barnet inte klarar av istället för vad barnet klarar av. Om vi alla skall in i samma mall och kunna göra alla saker som alla andra kan, hur säkrar vi då mångfalden? Dessa barn med olika begåvnings,- och inlärningsstilar får en medicineringen som sker i allt lägre åldrar så kanske en alternativ åtgärd behövs? Varför inte sätta dessa barn i rörelse eftersom de behöver det för att må bra.  Är naturen det rum som vi alla behöver för att må bra? Spenderar vi tillräckligt mycket tid där? Naturen och djuren har en förmåga att läka själen när barn och vuxna har det jobbigt. Vem kan vara ledsen och samtidigt titta på en hundvalp? Vem blir inte glad över att få klappa ett djur? Kontakt med djuren och naturen är en del av den mänskliga evolutionen och vi försöker städa bort den för att det ligger i vägen för lärandet.

 

Idag behöver vi en skola som mer fokuserar på att barnen är ute och rör sig samtidigt som de lär sig. Varför behöver det ena utesluta det andra! Varför kallar vi våra lärare för pedagoger? Innebär det inte någon som går bredvid? Om skolan nyttjar mer tid för utomhuspedagogik innebär detta att vi kan dra ner på medicineringen hos våra ungdomar som har olika begåvningar för skolan skall väl ändå vara en plats för allas individuella behov? Det skulle vara en samhällig vinst att få fler barn och ungdomar att må bra, minska barnfetman, öka hjärnas förmåga till lärande som ökar när barn rör sig samt minska medicineringen av ångestdämpande, sömnmedel och mycket annat. Här kan vi i vuxenvärlden ge allas barn en förutsättning vara receptiva för lärande därför att fler mår bättre.

 

Allt gott från ett soligt Täby

/Eva

Almedalen är en unik plats för möten och kompetensutveckling om man så önskar. Politiker, näringsliv och idella organisationer lyfter fram utmaningar men också konstruktivt jobbar gemensamt med att finna lösningar. 1100 seminarier som genomförs under 7 dagar här måste det finns god grund för att nya tankar tänks. Men vad händer efter Almedalen? Behöver vi inte fler än vi som är här Almedalen? Hur skapar vi en Almedalen i vardagen för att driva Sveriges innovationskraft och förmåga att fortsätta att vara konkurranskraftig?

 

Varför har vi inte fler lärare på plats både som talare och åhörare. Sveriges lärarkår skulle uppskatta mötesplatsen inte minst för att få inspiration och kunskap om komplexiteten i många frågor som berör skolan men också för att debattera lösningnarna. När får vi en Almedalen för lärare!

 

Allt gott från ett soligt Visby

/Eva

Christer Akej, kommunalråd i Simrishamn har träffat sina politikerkollegor i Ystad och Tomelilla för dialog om en eventuell kommunsammanslagning. Det är uppfriskande att se politiker som vågar möta recessionen med nya lösningar. Många kommunalapolitiker verkar tro att enda lösningen till svårigheter med den kommunalaekonomin är att ropa efter hjälp från Rosenbad efter mer pengar. Om det är enda lösningen varför behöver vi då kommunala politiker om de inte vågar lösa problem i kommunen? Vi behöver politiker som vågar ta nya beslut som anpassar sig efter gällande konjuktur. Eller skall vi bara ha politiker som kan styra i medvind?

 

Att våga se problemet, identifiera det samt söka nya lösningar är just vad kommunala politiker skall göra. Detta vinner respekt från medborgarna att vara varsam med deras skattekronor så att de räcker så långt som möjligt gällande skola, vård och omsorg. Våga värna skattepengen så att pengarna går till de individer som finns allra närmaste brukaren, individen, eleven och medborgaren. Klart att dialogen gällande demokratifrågan kommer upp. Kommer det att påverka kommunen när den blir större? Dock har vi aldrig haft en sådan insyn när det gäller vad och var våra politiker gör och tycker såsom nu med hjälp av tekniken. Politiker är uppkopplade, påkopplade och i tjänst för sina medborgare vilket gör att det har aldrig varit så lätt att nå våra politiker såsom nu när de bara finns ett e-mail bort. Dessutom gör detta också att möjligheten att ha e-medborgarrum på nätet där frågor kan ställas och besvaras kommer att driva på utvecklingen till att ytterligare förtäta kontakten mellan politiker och väljare.

 

Jag önskar Christer och hans kommunalråds kollegor i de 3 kommunerna all lycka till och våga göra det nya. Någon måste vara "John" och andra får "följa John". Låt andra kommuner "följa John" med ert goda arbete som vision.

 

Allt gott

/Eva